sound the alarrrrrrm
1 november 2008 var det fest i Stoby bygdegård, "Ankii" tjejen på jobbet fyllde 20 och det var värsta stora festen, anton peppade mig som attans att jag skulle med, jag slutade jobba vid nio/tio och skulle få skynda mig bort dit efter jobbet, anton slutade inte förrens vid elva så jag var nervös att få gå dit själv, tur hade jag, alex och carro gick och mötte upp mig och vi begav oss mot bygdegården med en muffins och ett presentkort på 100 kr på mcdonalds till henne. väl där grattade man "Ankii" och träffade på folk man verkligen inte trodde skulle vara där men det blev ett väldans ståhej och det blev snapsar och skrik och cigaretter och öl osv osv.. ett väldans ståhej som sagt.
det blev lite minglande och det blev bråk mellan folk, jag undvek all sorts kontakt med utomstående, som vanligt och det blev bara mer och mer alkohol i kroppen, efter ett tag så tänkte man att man fick gå och sätta sig och prata med tjejen som fyllde år och det gjorde man, anton följde med han också, vi satte oss och pratade lite, kom in på piercingar och "Ankii", tjejen jag knappt sagt hej till på jobbet flashar ena bröstet för att visa att bröstpiercing är fint.
jag får ju ge mig och hålla med, det var fint, iofs så var bröstet också fint så det var väl det som gjorde hela grejen. efter lite fortsatt prat så blir det bara som så att vi börjar pussas och det hela byggs på, folk gormar och skriker och tjoar, tim och ankii, det nya paret på jobb, höhöh, så lät det av alla andra och vi bara skratta. kvällen började gå mot sitt slut och diverse incidenter händer, julia spiller dricka över angelika och hon får byta klänning och grejer och det är dags för mig att bege mig, klockan är trots allt halv tre och min mor vill åka hem och lägga sig, hon har varit vaken halva natten bara för att köra och hämta mig, vi säger hejdå med en snabb puss och inget nummer utbytes eller liknande, jag tänkte, hon är ju 20 och jag är knappt 18 fyllda, vad skulle hon med en liten pojke till?
det blev lite minglande och det blev bråk mellan folk, jag undvek all sorts kontakt med utomstående, som vanligt och det blev bara mer och mer alkohol i kroppen, efter ett tag så tänkte man att man fick gå och sätta sig och prata med tjejen som fyllde år och det gjorde man, anton följde med han också, vi satte oss och pratade lite, kom in på piercingar och "Ankii", tjejen jag knappt sagt hej till på jobbet flashar ena bröstet för att visa att bröstpiercing är fint.
jag får ju ge mig och hålla med, det var fint, iofs så var bröstet också fint så det var väl det som gjorde hela grejen. efter lite fortsatt prat så blir det bara som så att vi börjar pussas och det hela byggs på, folk gormar och skriker och tjoar, tim och ankii, det nya paret på jobb, höhöh, så lät det av alla andra och vi bara skratta. kvällen började gå mot sitt slut och diverse incidenter händer, julia spiller dricka över angelika och hon får byta klänning och grejer och det är dags för mig att bege mig, klockan är trots allt halv tre och min mor vill åka hem och lägga sig, hon har varit vaken halva natten bara för att köra och hämta mig, vi säger hejdå med en snabb puss och inget nummer utbytes eller liknande, jag tänkte, hon är ju 20 och jag är knappt 18 fyllda, vad skulle hon med en liten pojke till?
jag möter mor i bilden och är helt energisk av mig, jag var med kvällens snyggaste tjej! vem kunde ana det? visst hon var 20, och hon skulle nog aldrig mer veta av mig mer än på jobbet, lite synd men det fanns inget att göra åt det. hoppet fanns där men logiken också och den sa att det inte var mer än en "engångshändelse".
idag är det exakt ett år sedan och vi är tillsammans nu och har 11 månader tillsammans nu imorgon, den 2 november, det är magiskt och knasigt, vem anade hela denna resan ihop? jag gjorde iaf. inte och jag tror inte Angelika gjorde det heller, jag vill dock säga att jag är väldigt glad och tacksam för att jag gick dit den kvällen. jag hade nog inte haft mitt liv så som jag har det idag om det inte hade varit för det och jag är tacksam för det jag har, jag är tacksam för att jag har Angelika Nilsson, inte lika tacksam för att hon bor i England men nu är det inte lång tid kvar och det är jag också tacksam för!
tack Angelika för jag blev bjuden den kvällen och tack för att du skickade det sms;et!
idag är det exakt ett år sedan och vi är tillsammans nu och har 11 månader tillsammans nu imorgon, den 2 november, det är magiskt och knasigt, vem anade hela denna resan ihop? jag gjorde iaf. inte och jag tror inte Angelika gjorde det heller, jag vill dock säga att jag är väldigt glad och tacksam för att jag gick dit den kvällen. jag hade nog inte haft mitt liv så som jag har det idag om det inte hade varit för det och jag är tacksam för det jag har, jag är tacksam för att jag har Angelika Nilsson, inte lika tacksam för att hon bor i England men nu är det inte lång tid kvar och det är jag också tacksam för!
tack Angelika för jag blev bjuden den kvällen och tack för att du skickade det sms;et!
Jag älskar dig!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Var du tvungen att ta med det om piercingen? ^^ haha..
Det var massa fint skrivet Tim och jag tycker om dig fruktansvärt mycket! Jag är glad att jag tog mod till mig och skickade smset, och jag är väldigt glad över att du kom till min fest!
Jag älskar dig Tim Kronholm! <3333
Trackback
